I början av 60-talet så formas grunduppsättningen av instrument för rocken. Vilket blev trummor, elgitarr, bas och eventuellt orgel. Inspelningstekniken ändras från att spela in live till studioinspelning och mixning av låtarna. Under 60-talet så blir ”Singer-Songwriter” normen för grupper, alltså att de både skriver och framför sin musik. Det amerikanska inflytandet bryts när andra länder kommer med artister som slår igenom på den amerikanska skivmarknaden. Först ut var ”the British Invasion”.

Afroamerikansk musik har inte haft samma inflytande på den brittiska musiken, som den haft på den amerikanska. Den brittiska musikens ursprung kommer ifrån skifflen, som iofs har sitt ursprung i bluesen. Det var vanligt att skiffle band skaffade elgitarrer och blev rockband. Den brittiska musiken har två ursprung. Mersey Beat och London Sound.

Mersey Beat har sin grund i Rock’n roll och var vanlig i nord England. En viktig stad för Mersey Beat var Liverpool eftersom att staden var den viktigaste ”inhamnen”. Allt som kom utifrån landet kom till Liverpool vilket rocken också gjorde. The Beatles var det viktigaste bandet inom Mersey Beat. De prepresenterade det typiska Liverpool soundet. Vars drag var:

- Enkel stämsång

- Ljus och intensiv solosång, intensitet och glädje i sången

- Få solon, focusen ligger på låten

- Muskulösts trumspel som bidrar med intensitet till låten

London Sound har influenser från rythm’n’blues. Man hade stött på R’n’B med hjälp av LP skivan. Musiken nåde England via klubbar som visade upp amerikanska bluesartister som Muddy Waters och John Lee Hooker. De blev populära i England. En annan länk till bluesen var en radiokanal vid namn AFN (American Focus Network). Som sände i länder där det fanns amerikanska soldater. På AFK spelades en mäng blues och tack vare det nåde bluesen ut till engelskmännen. Några typiska London Sound artister/band är Rolling Stones, The Animals, John Mayall och Yardbirds.

1967 blev begreppen pop och rock myntade. Eftersom att man insåg att fler begrepp behövdes för att nämna och skilja de olika stilarna. Begreppet/termen psykedelisk rock föds. Detta är ett samlingsnamn för olika stilar. Termen innehåller två motpoler, den dansanta delen (musik som man ska dansa till) och den transcendenta delen (musik som ska öppna sinnena och ge upplevelser). Grundläggande inom psykedeliskrock är:

- Improvisation och virtuositet. Gitarristen och vokalisten blir frontfigurer

- Öppenhet för stilintryck från klassisk musik. Man lånar också från jazzen och utomvästerländsk musik

- Sökandet efter nya ljud med hjälp av t.ex. bearbetnings och inspelningsteknik. Detta hände tack vare att dyr studioutrustning började bli mer tillgänglig

- Låt texterna har ofta poetiska drag och är ofta dubbeltydiga

Typiskt för slutet av 60-talet är att man vill dokumentera musikerna innan de det är försent (Woodstock 1969). Man blir också mer medveten om rockhistorien. Vilket skapar en våg av ”comebacks” från t.ex. Elvis. 50-tals rocken uppmärksammas av t.ex. Creedence. Som ett återbesök till 1950-talets enkelhet.